I processen för brottsbekämpning, inkl. när man ger anställda arbetsledighet är det viktigt att man korrekt förstår vissa fenomens natur.

"Arbetsår" är en av de grundläggande termerna som används i 1 kap. 12 i Vitrysslands arbetslag.

Enligt art. 163 i arbetslagen, ett arbetsår för vilket arbetsledighet beviljas - en tidsperiod som är lika lång som ett kalenderår, men beräknad för varje anställd från anställningsdagen.

Arbetsåret bör särskiljas från kalenderåret (se tabell).

förresten

Ett år är en konventionell tidsenhet, vilket historiskt sett innebar en enda cykel av årstider (vår, sommar, höst, vinter). I Republiken Vitryssland är längden på ett kalenderår 365 kalenderdagar eller 366 kalenderdagar (skottår) enligt den gregorianska kalendern. Den gregorianska kalendern innehåller 12 månader med följande nummer kalenderdagar: januari - 31, februari - 28 (29 - under ett skottår), mars - 31, april - 30, maj - 31, juni - 30, juli - 31, augusti - 31, september - 30, oktober - 31, november - 30 - 31 december.

Följande viktiga punkter bör noteras.

1. Vanligtvis stämmer inte kalenderårets startdatum och arbetsårets startdatum. Arbetsledighet beviljas för ett arbetsår, inte ett kalenderår. Årlig användning arbetsledighet innebär utnyttjande av semester under arbetsåret. Det kan finnas fall då en anställd, utan att bryta mot arbetslagstiftningens krav, under innevarande kalenderår använder arbetsledighet under två arbetsår eller inte utnyttjar arbetsledighet alls.

2. Varje nästa arbetsår, från och med det andra, börjar på samma datum (dag, månad) - anställningsdatum, och slutar på samma datum (dag, månad) som föregående arbetsår slutade, utom i de fall då arbetsåret enligt arbetslagstiftningens krav förskjutits.

Uppmärksamhet! Varje efterföljande arbetsår räknas från den dag det föregående löper ut.

3. För varje arbetsår kan en arbetstagare beviljas endast en arbetsledighet, som kan delas upp i delar.

Detta material publiceras delvis. Hela materialet finns att läsa i tidskriften "Human Resources Department" nr 9 (176), september 2015. Reproduktion är endast möjlig fr.o.m.

Arbetsledighet beviljas vanligtvis den anställde årligen. I vissa fall kan dock arbetsåret för vilket arbetsledighet beviljas flyttas, och denna omständighet måste beaktas av HR-specialisten. I denna artikel kommer vi att överväga i vilka fall och hur arbetsårets gränser förskjuts och om lagstiftningen föreskriver en form av redovisning av arbetsårets förskjutning.

För den tid de är arbetsledig får anställda lön medelinkomst, den så kallade semesterlönen. Låt oss överväga hur man bestämmer perioden för beräkning av semesterersättning.

Det arbetsår för vilket arbetsledighet beviljas är en tidsperiod som är lika lång som ett kalenderår, men beräknad för varje anställd från anställningsdagen (artikel 163 i arbetslagen).

Arbetstagarens arbetsår skiljer sig från kalenderåret. Samtidigt, under arbetsåret, avser arbetslagstiftningen perioden för hans arbete hos en viss arbetsgivare, räknat från anställningsdagen. Till exempel, om en anställd anställs den 10 april 2015, börjar hans arbetsår den 10 april 2015 och slutar den 9 april 2016. Nästa arbetsår denna anställd startar 10 april 2016

Som referens:
arbetare, oavsett vem som är deras arbetsgivare, av vilken typ av fånge de är anställningsavtal, organisationsformer och ersättningar har rätt till grundledighet (artikel 154 i arbetslagen).

Tidsperioder som ingår i arbetsåret

Arbetsåret för vilket arbetsledighet beviljas inkluderar:

Tiden fungerade faktiskt;

Den tid som arbetstagaren inte arbetat men enligt lagen eller kollektivavtalet behållit sitt tidigare arbete och sin lön eller erhållit en statlig socialförsäkringsförmån, med undantag för tiden för föräldraledighet tills han når 3 års ålder;

Semestertid utan att spara lön högst 14 kalenderdagar under arbetsåret;

Tidpunkt för betald tvångsskolk m.m. (Artikel 164 i arbetslagen).

Som referens:
perioder som ingår i arbetsåret för vilka ytterligare ledighet beviljas för arbete med skadliga och (eller) farliga förhållanden arbete och arbetets speciella karaktär (art. 157) bestäms av Republiken Vitrysslands regering.

Exempel 1

Under arbetsåret (från 1 september 2014 till 31 augusti 2015) fick arbetstagaren flera gånger korttidsledighet utan lön av familjeskäl med en sammanlagd längd på 14 kalenderdagar (artikel 190 i arbetslagen). Eftersom dessa perioder inte översteg 14 kalenderdagar räknas den tid som arbetstagaren har varit på obetald ledighet i detta fall i arbetsåret, vilket innebär att det inte förskjuter den period för vilken arbetstagaren kan beviljas arbetsledighet. Det vill säga semestern kommer att ges för arbetsåret från 1 september 2014 till 31 augusti 2015.

Tidsperioder som inte ingår i verksamhetsåret

I enlighet med arbetslagstiftningen gränserna för de anställdas arbetsår flyttas i fallet med:

Anställds utnyttjande av obetald ledighet i mer än 14 kalenderdagar under arbetsåret (klausul 5 i del ett av artikel 164 i arbetslagen);

Bevilja föräldraledighet tills barnet uppnår laglig ålder (klausul 2 i första delen av artikel 164 i arbetslagen).

DET ÄR VIKTIGT! Arbetsgivaren har rätt att i kollektivavtal, avtal ställa villkor om införande i arbetsåret av den period då arbetstagaren är tjänstledig utan lön i mer än 14 kalenderdagar.

I detta fall kommer den anställdes arbetsår inte att förskjutas med antalet kalenderdagar av obetald social ledighet under arbetsåret utöver 14 kalenderdagar, med hänsyn tagen till antalet dagar som fastställts i lokala handlingar organisationer. Men om arbetstagaren beviljas obetald ledighet utöver denna period, förskjuts arbetsåret med detta antal dagar.

Exempel 2

I en organisation som till övervägande del sysselsätter kvinnor föreskriver kollektivavtalet att anställda kan utnyttja 20 kalenderdagars obetald ledighet under året som ingår i arbetsåret. En av de anställda fick 5 obetald ledighet under ett år under en period av 5 kalenderdagar. Detta innebär att hennes arbetsår kommer att förskjutas vid beviljande av arbetsledighet i 5 kalenderdagar (25 - 20).

Hur beräknar man semesterperioden för en anställd om han under året tog obetald ledighet på mer än 14 dagar?

Samråd gavs den 18 augusti 2014

Artikel 114 i Ryska federationens arbetslagstiftning

I enlighet med art. 114 i Ryska federationens arbetslagstiftning tillhandahålls anställda årlig semester med bevarande av arbetsplatsen (befattningen) och medelinkomsten. Betald ledighet av en bestämd varaktighet bör ges till en anställd årligen, det vill säga för varje arbetsår (artikel 122 i Ryska federationens arbetslag, klausul 1 i reglerna om regelbundna och ytterligare ledighet godkänd av NKT i USSR den 30 april 1930 N 169 * (1)).

Semesterrätt

Det första arbetsåret börjar den dag då arbetstagaren anställs och slutar efter 12 månader inräknat i tjänstgöringen som ger rätt till ledighet. Nästa arbetsår börjar omedelbart efter utgången av det föregående (se även Rostruds brev av 2008-12-08 N 2742-6-1). Samtidigt kan sluttiden (början av nästkommande) arbetsår förskjutas på grund av att vissa tidsperioder inte ingår i tjänstgöringstiden, vilket ger rätt till årlig grundledighet med lön, enl. Konst. 121 i Ryska federationens arbetslagstiftning.

Pack 121 i Ryska federationens arbetslagstiftning

I enlighet med del ett av art. 121 i Ryska federationens arbetslag, den tid som tillhandahålls på begäran av den anställde utan lön, som inte överstiger 14 kalenderdagar under arbetsåret, ingår i tjänstetiden, vilket ger rätt till årlig grundläggande betald semester.

Betald semester om du har semester på egen bekostnad

Detta innebär att om en anställd under arbetsåret var på semester utan att ha kvar sin inkomst i mer än 14 kalenderdagar, så ingår inte de semesterdagar som överstiger detta antal i "semesterupplevelsen". Följaktligen förskjuts slutdatumet för arbetsåret med antalet semesterdagar över 14 (se även överklagandeutslaget från utredningskommittén för civilmål vid Khanty-Mansiysk autonoma Okrug-domstolen daterad den 28 maj 2013).

Ett exempel på semesterberäkning om du har semester på egen bekostnad

Låt oss anta att arbetstagaren under arbetsåret, som började 03.06.2013, beviljades obetald ledighet i 25 kalenderdagar. I detta fall skjuts arbetsårets slut med mer än 14 dagar, det vill säga med 11 kalenderdagar; följaktligen kommer dagen för slutet av detta arbetsår inte att vara 06/02/2014, utan 06/13/2014.

Förberett svar:

Serviceexpert Juridisk rådgivning GARANTI

Varför är du så angelägen om att flytta direktörens arbetsår? Och varför just 16 kalenderdagar, och inte 18, 24? De har trots allt redan svarat personalofficeren här: https://kadrovik.by/topic/59239/1/#post403443 att arbetsåret inte förskjuts på grund av tillhandahållande av arbetsledighet. Och återigen samma fråga.

Scroll: Citat

Allegra skrev:

nata-zotova skrev:

Solei skrev:

Om direktören tidigare bara hade arbetskraft, flyttar du inte arbetsåret för honom.

Varför rör sig inte arbetsåret?

Och för den andra anställde, kan du inte ta mer än 30 dagar på ett arbets- eller kalenderår?

Låt oss se vad som säger oss om det arbetslagstiftning Republiken Vitryssland.

Scroll: Art. 165 TC - klicka på scrollen!

Artikel 165. Villkor under vilket arbetsåret förskjuts

Om summan av de perioder som ingår i arbetsåret i enlighet med artikel 164 i denna kod är mindre än 12 hela kalendermånader, förskjuts arbetstagarens arbetsår med den tid som saknas.

Scroll: Klicka på scrollen - det finns st. 164 TC!

Artikel 164. Perioder som ingår i arbetsåret

Under det arbetsår för vilket arbetsledighet beviljas ingår de faktiska arbetade timmarna.

De faktiskt arbetade timmarna likställs med:

1) den tid som arbetstagaren inte arbetat, men enligt lagstiftningen eller kollektivavtalet behållit tidigare arbete och lön eller den statliga socialförsäkringsförmånen utbetalats, med undantag för tiden för föräldraledighet t.o.m. barnet når tre års ålder;

2) tidpunkten för obetald ledighet enligt lag eller kollektivavtal, om dessa ledigheter inte överstiger 14 kalenderdagar under arbetsåret;

3) tidpunkten för det betalda tvångsskolket;

4) andra perioder som inte uppfyller villkoren i punkterna 1–3 i denna artikel, men för vilka lagstiftningen eller kollektivavtalet, avtalet föreskriver att de tas med i arbetsåret.

Under arbetsledigheten behålls både det tidigare arbetet och lönen. Tidpunkten för semesterperioden avser följaktligen de faktiska arbetade timmarna. Vid beviljande av arbetsledighet (både grundläggande och eventuell tilläggsledighet) förskjuts inte arbetsåret.
För din andra fråga, läs

Av familje- och hushållsskäl, för att arbeta med en avhandling, skriva läroböcker och annat giltiga skäl utöver de som föreskrivs i första delen av artikel 189 i denna kodex, kan en anställd, efter skriftlig ansökan, beviljas obetald ledighet inom ett kalenderår i högst 30 kalenderdagar, om inte annat föreskrivs i kollektivavtal eller avtal.

Skälens giltighet bedöms av arbetsgivaren, om inte annat följer av kollektivavtalet eller avtalet.

07/01/2012, från 11/01/12 till 30/11/2012 tog han semester på egen bekostnad, kan han ta semester i februari 2013 på egen bekostnad och hur kommer arbetsåret att röra sig då?

Den anställdes arbetsår är från 01.07.2012 till 30.06.2013. Under arbetsåret 30 c.p. - obetald ledighet kalenderåret 2012. Dessutom - hittills okänt för oss (du skrev inte hur många semesterdagar den anställde planerar att ta ut i februari), antalet semesterdagar under kalenderåret 2013.
Vad behöver du göra. Sammanfatta 30 k.d. (för kalenderåret 2012) och N c.d. (för 2013), subtrahera 14 cd från det mottagna antalet dagar. (se artikel 164 i arbetslagen). Och att flytta arbetsåret för det återstående antalet kalenderdagar, men detta måste göras i slutet av arbetsåret från 07/01/2012 till 06/30/2013, men inte mitt i det. För du behöver också tänka på andra perioder som inte är relaterade till de faktiska arbetade timmarna.

Redigerad av en moderator enligt forumregler ()